Husdjur

Släkt och goda vänner, de är rätt många och de som bor närmast finns på frugans sida i form av äldre syskon med barn och barnbarn. Utan att överdriva så kan jag med säkerhet hävda att antalet husdjur hos alla dessa ligger under snittet när man räkna antal husdjur i förhållande till familjer och då familjer som tillhör släkten. I min iver att kunna komma på någon så hittar jag bara två stycken och det är hundar båda två. Det är en dotter till frugans äldsta storasyster som har en cockerspaniel med övriga i den familjen och denna storasyster har även en son med familj och de har också en hund. En schäfer som heter ”Roffe”. Jag så illa ställt är det när man ska inventera släktens husdjur. Visst en av dessa syskon har en gård med hästar, men de räknar jag inte som husdjur och därför denna ganska dystra statestik som jag vill redovisa i den här bloggen.

Våra husdjur som bor hos oss blir ju en del av familjen och en individ som man uppskattar och tar hand om. Jag är inget undantag och själv har vi två katter hemma. Gosan och Pelle. När jag tänker tillbaka så försöker jag minnas de husdjur jag har haft under åren, både när jag levde med mina föräldrar och mina år som singel och de senaste 16 åren med frugan. Först ut var vår hund. En cockerspaniel som hette Pax. Han hade vi åren vi bodde i Sjöbo och Nässjö. Efter 1977 när vi flyttade till Kalmar så hade vi en fågel (en undulat) och jag fick även enn marsvin när jag fyllde 13 år. Så långt är vi uppe i tre husdjur. 1984 när vi flyttade till Karlskrona så hade vi en katt vi fick ta över från en av min mammas lärarkolleger, den var redan gammal och den dog innan innan vi ens hade haft den i ett år. Sedan när jag flyttade hemifrån och levde som singel så hade jag inga husdjur. När jag träffade frugan 1996 så hade hon en burfågel som jag glömt var det var för sort. Sedan fick vi barn och köpte hus 1999. De hus som vi fortfarande bor i idag och med dessa två katter så är jag uppe i sju husdjur under mina år. Jag kan i alla fall inte erinra mig att jag har ägt eller ansvarat för några fler.

Som husdjursägare vill man självklart att de ska må bra och trivas. I vårt fall handlar det om två katter. En av varje kön och båda är kastrerade. Lata och oförskämt slöa. Äter mängder och sover resten av tiden nu när det är kallt och timmarna utanför huset blir inte speciellt många. Värst är det om nätterna när det kommer strax efter klockan tre och med starka läten och ett fult klösande på sängkanten ber de om mer mat i sina skålar. Fult och väldigt irriterande, men ändå efter några svordomar går man ändå upp och ger dem vad de vill ha. Att de sedan ofta är svårt att somna om innan klockan ringer när man ska upp och jobba, det spär på detta irriterande hat man känner ibland mot dessa katter. Fast inte kan man bli förbannad, det är ju bara våra katter och så länge vi har dem gör vi precis vad vid kan för att de ska kunna trivas.

En av fruns äldre systrars dotter kom och hälsade på i slutet på oktober innan den första snön hade kommit. Besöket var planerat och hennes båda döttrar skulle följa med och ha roligt med mina döttrar. När det knackades på dörren sprang vår yngsta tjej och öppnade. Döm av förvåning var deras nya cockerspaniel med. En söt liten svartvit hund och lite försynt tittade hon på oss nykomlingar och såg sig om.

Det tog inte långt tid innan de var ute med hunden alla fyra. En halvtimme senare var det tillbaka och hunden med fast nu gick det knappt att känna igen den. Full av jord och lera. Skitiga hängande öron och fuktiga tassar, innan vi hade hunnit säga stopp sprang den in i vårt vardagsrum och ruskade på sin kropp så där som bara hundar kan och 80 procent som hunden bar på låg nu runt om i hela vardagrummet.

Det blev till att ta fram både dammsugare och mopp. När de skulle åka hem bad hon försynt om ursäkt för detta skitiga besök och nu när vi snart är i februari har hunden fortfarande inte varit på något nytt besök.

Alla ni som tänker skaffa ett husdjur. Oavsett vad de är vill jag påminna att förbereda er på rätt sätt och då handlar det inte om att läsa på om rasen eller de djur ni tänker skaffa. Inte om hur de ska skötas eller matas eller tas om hand i en ny miljö ytan hur miljön är anpassad efter djuret. Finns det tillräckligt med utrymmen. Finns det tillräckligt med plast när det vill dra sig undan och tillbringa lite egen tid för sig själv. Hur förberedd är man om det händer någon oväntat. Detta är punkter som är minst lika viktiga när det gäller förberedande för att skaffa sig ett nytt husdjur. Visst är de bra om man vet hur man ska handskas med det djur man ska ha, men förmågan att anpassa för den nya familjemedlemmen och göra det socialt tryggt är minst lika viktigt.

Istället för att konkurera med sina grannar när det gäller hur snyggt huset är eller hur mycket man har skottat på sin garageuppfart eller hur fint man klipper sin gräsmatta på vår sommar och tidig höst gjorde jag något annorlunda nu i december. Jag satte ut vårt fågelbo på vår framsida istället på vår baksida nu när det är ont om föda i vårt kalla klimat. Ful och utmanande står den där nu med iskallt bröd som inger kan tugga på fast de är besök hela tiden av fåglar som försöker äta.

Visst kastar jag det som inte går att äta och lägger in nytt, men det dröjer inte länge innan de frusit tillräckligt så att fåglarnas käkar inte kan ta av det. Möjligtvis lite i mitten där man inte behöver hacka så mycket. Kalla dem för husdjur är att ta i, men det är på vår tomt och retar de övriga lite som blänger efter den när de går förbi. Skitkul och stilrent står den där minegna holk. Nu har även jag något som jag kan konkurrera om när det gäller uppmärksamhet och för att nå det behöver det inte alltid vara snyggt.

Någon exakt tid för hur länge vi har haft husdjur den variera, men man tror att det handlar om 10-15 000 år. Ett naturligt beteende som fått konsekvenser och idag handlar det mycket om hur våra husdjur fått anpassa sig efter oss och hur vi lever. För 13000 år sedan var det inte så. Precis som vi människor måste även det anpassa sig efter vår teknologiska utveckling. Idag måste vi bättre hitta ett samband mellan vanliga djur och husdjur när det gäller sjukdomar och annan smitta. Sedan har vi aveln och den molekylära läran om hur djur ska behandlar och skapas. En anpassning som kräver ännu mer av våra dur och i synnerhet husdjur. Detta ger ett stressbeteende och påverkar dem precis som vi människor påverkas av dagens stressamhälle. Nej det var bättre för och jag tror även våra husdjur tycker likadant.

Hemma på vår gata där jag bor i vårt villaområde där har jag många goda grannar. En som bor närmast hade en hund som blev väldit omtyckt av alla på gatan. Det var en Grandan som hette Klio. En stor och vältränad hund som på nära håll kunde skrämma väldigt många, men som var världens snällaste. Han visade en oerhörd sympati för oss alla som kunde gå fram och klappa honom och med tanke på sin längd kändes det bara spännande när mina döttrar fortfarande var mindre än denna hund. Jag hade själv nöjet att få leda honom i koppel på väg hem från samhällets ICA affär. Trygg och säker kände man sig också på gatan när man visste att man hade honom som granne. I somras tog det tyvärr slut. 11 år blev han och på slutet tappade han mycket av sin vikt och fick till sist den spruta han behövde så han inte skulle behöva plågas och förlora den styrka och det värde han hade hos oss på gatan. Fortfarande är han saknad av väldigt många och gatan känns lite mer ödslig nu utan denna Grandan, en hund som det kommer ta långt tid att glömma eller att ägna en tanke åt.

Våra två vanligaste husdjur är hund och katt. Något annat kan jag inte tänka mig. När man har dessa kallas de i folkmun för husdjur. De tillhör på något sätt familjen och bor i huset. har egen matskål och en egen plats att utföra sina naturbehov när de är inne och det gäller nästan bara katten. Andra djur man har i sitt hushåll som marsvin, hamster och fåglar de lever i sina burar och får daglig kontakt med mat och uppmuntran av sin husse, matte eller barnen i familjen.

Min fråga jag ställer vad man ska kalla de kaniner som bor i burar utomhus. Burar som man byggt själv eller handlat färdiga för att sätta upp längs garaget eller någonannanstans på tomten. Kan man kalla de för husdjur. Borde det inte bli burdjur eller något annan mer passande beskrivning. Förslag på namn är ofta väldigt byråkratiska och jag tänker inte ge mig in i en diskussion kring detta fast jag tycker inte man kan kalla kaniner som bor i burarna vid sidan eller nära huset för husdjur.

Speciellt synd, det tycker jag inte om dem. De är anpassade att leva i denna miljö där de matas och tas om hand precis som en katt, men med en frihet som är lite mer inskränkt och onaturlig. Nästa gång jag träffar på någon som har ett husdjur och säger att det är en kanin, då tänker jag ha invändningar och be om att kalla de för något annat. En annan benämning som är mer passande och korrekt.

Våra forskare vill ju i framtiden försöka ta fram och klona den perfekta människan När det gäller djur och framförallt husdjur som hund och katt, där har man hunnit lite längre. Vilka nya både beprövade och beprövade metoder som ska användas för denna typ av vetenskapliga forskning, det vet jag inte däremot tycker jag inte alls om tillämpningen som avses. Försöka hitta det rena fina och speciella är både dumt och cyniskt.

Våra husdjur ska behandlas med respekt och får vara det de vill och korsa en massa hundraser, det gillar jag inte. Denna motsvarighet vi ser när det gäller oss människor är det ännu värre. Nu påstår forskare att man gör detta i syfte att hitta nya mediciner för bakterierna på djuren blir allt mer resistenta. Visst finns det en poäng i det och handlar det bara om den typen av experiment då mildrar jag lite i kritiken, men inte när det handlar om att avla fram helt nya raser.